Jag är en dålig människa

Som vanligt när jag kom hem från jobbet tog jag med hunden på promenad och sen fick han vara i trädgården och busa.
Jag duschade, tvättade lite, städade och börja laga mat när jag inser att jycken inte ligger på sin vanliga plats i hallen ivrigt spanande inåt köken för att se ifall jag råkar tappa minsta lilla smula som kan slukas av en ivrig labbemun.
Jag har glömt honom ute. Och mycket riktigt, utanför altandörren ligger han blängande på mig med sin värsta "matte-hur-kunde-du"blick. Släppte in honom och han rusar bar förnärmat förbi mig och in i sovrummet och där har han legat nu i ett par timmar. Hör honom sucka riktigt djupt ibland liksom för att ge mig riktigt dåligt samvete. Han vägrar komma när jag ropar men det är snart dags för kvällspromenad, då brukar vi bli kompisar igen.

 Hur kan man glömma denna sötnos?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0